Leif Herngrens Blog

Tankar om livet

Efterföljelse. – Lärjungeskap

leave a comment »

Lukas 9:51-62 o 1 Kor 9:19-26

I dagens evangelietext ställs människor inför Jesu kallelse till lärjungeskap med de ord vi ofta finner hos Jesus: Följ mig. Jesus ber oss slå följe med honom. Temat för denna söndag är efterföljelse. Det gäller lärjungeskap.

 De som av Jesus ställdes inför hans kallelsehade var för sig något som de prioriterade. Det var något annat de först ville göra och sedan följa Jesus. Då jag läste texten gick mina tankar till en dikt av förre biskopen Nils Bolandervilken har som rubrik Lagom.

En grå liten fågel brast ut i ett hejdlöst jubel,

vild av lycka över att få leva under öppen himmel,

och färgade skyn med en blodröd, pärlande drill.

Då spände den förnumstige och ordensprydde domherren,

en av de aderton i fåglarnas akademi, ut sitt buktiga bröst

och dekreterade: Så får det inte sjungas!

Stäm ned tonen! Inga våldsamheter!

Lugn, behärskning, lagom…

tänd din ömkliga sparlåga, herr Lagom…

Du skall få en hederlig begravning,

och på din gravsten skall huggas i granit:

Här Hvilar Riddaren af ”Å ena sidan men Å andra sidan”.

När han lefvde, lefvde han aldrig.

Bolander låter den lilla grå fågeln i sitt jubel spegla den fromhet som i glädje jublar över att få leva under en öppen himmel. Men hon tystas av den förnumstige domherren med orden ”Så får det inte sjungas! Stäm ned tonen! Inga våldsamheter! Lugn, behärskning, lagom…” Vilken av dessa fåglars beteende återger den fromhet jag är bärare av?

 

Jesus är på vandring till Jerusalem

Där konfronteras han med den fromhet som vi också möter mycket av i vår tid. Man anser sig ha klart för sig hur fromhet skall vara utformad. Jesus vandrar genom Samarien vilket annars många judar inte gjorde. Samaritvar ett judiskt skymford och judarna umgicks inte med samariterna. Och dessa visade å sin sida sin inställning mot judarna genom att vara ovänliga mot de judar som var på väg till Jerusalems tempel. Jesu lärjungar, Jakob och Johannes, var också präglade av detta och visar sin aggressivitet genom sina ord om att kalla ned eld över dessa.

De vandrar vidare och ställs då inför människor som attraheras av Jesus och hans sällskap och visar att de vill slå följe vart de än går. Men Jesus kyler ned deras ivrighet och gör klart att det inte hand-lar om någon tillfällig entusiasm. Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud. Än mer brutal blir Jesus mot nästa som inför hans ord följ mig klargör att han har annat som han måste prioritera. Låt de döda begrava sina döda, men gå själv…

 

Frånen annan av dagens texter läser vi detta ord av Petrus: Var beredda att bryta upp, och håll er vakna… Lev ett alltigenom heligt liv, liksom han som har kallat er är helig. Det är väl ändå över-drifter. Att vara kristen ställer väl oss ändå inte inför detta. Innebär detta inte något omöjligt? Borde det inte räcka med lagomfromhet?

Jag går tillbaka till Nils Bolanders ord i dikten Lagom:  ”Här Hvilar Riddaren af  ’Å ena sidan men Å andra sidan` När han lefvde, lefvde han aldrig.”

Är det dessa ord som stämmer med våra liv? Lever vi i en sann efterföljelse? Eller är lagom ett ord som stämmer med vår fromhet?

 

Helgad till Gud under Guds nåd

Att vara kristen tecknar Paulus i orden att leva under nåden. Han skriver ni står inte under lagen utan under nåden. Hur får vi utmaningen i orden att vara heligaatt stämma med att leva under nåden?

Som Christer Holmer i söndagens gudstjänt lyftre jag fram Prästen och teologen Dietrich Bonho-effer. Han skrev boken Efterföljelse om lärjungeskap. Men han skrev inte bara för andra. Han levde som han lärde. Han var tillsammans med andra ledande kyrkomän en av de ansvariga för bekän-nelsekyrkan i sin kamp mot den evangeliskt lutherska kyrka som svikit sin kallelse att vara Kristi kyrka och allierat sig med nazismen och dess alltmer rasistiska brutala förnedrande av judarna. Som en följd av detta hamnade han i fängelse och avrättades på Hitlers order strax innan krigsslutet.

Som god lutheran var Guds nådavgörande för Bonhoeffer i att följa Jesus. Men han skilde på vad han drastiskt kallade den dyra nåden och den billiga nåden. Billig nådär nåd utan efterföljelse. En kristne kan avst efterföljelsen, och tröstar sig med nåden! Detta är bil­lig nåd.” Vi gö­r nåden till en billig nådom den får grunda ett slar­vigt och ansvarslöst liv. Bonhoeffer bru­ka­­de detta motsägelse-fulla ut­tryck för att visa hur vi frestas till att synda på nåden. Guds nåd är inte någon billig nåd. Den dyra nåden är grundad i Jesu död på korset och leder till lärjungeskap. Så för Bonhoeffer själv.

Begreppet de heligaär starkt förknippat med de heligas församling.Paulus skriver till församlingen i Rom skriver han: Jag hälsar er, alla Guds älskade i Rom, kallade att vara hans heliga. Genom att de blivit medlemmar i församlingen i Rom har de klart markerat sin tillhörighet till Kristus och Kristi kropp.

Bonhoeffer tecknar klart i sin bok Efterföljelse sin tro att vara kristen innebar lärjungeskap – och därmed medlemskap i Guds församling, Kristi kyrka. De heliga var inte godkända för försam-lingen på grund av egen rättfärdighet. De var lemmar i Kristi kropp. Gud fodrar inte det omöjliga. Bonhoeffer skriver: Eftersom de är heliga blir de påminda och förmanade att vara, vad de är… det är de heliga, som skall vara heliga. Det handlar om ”församlingens helgelse genom Guds insegel”. Han skriver: ”Den som vill bli en ny människa för sig själv, är kvar i det gamla livet. Att bli en ny människa innebär att komma in i församlingen”. Guds helgelse är Andens verk i Guds församling.

 

Jesu budskap är evange­lium

Jesubudskap är evange­lium. I Jesus Kristus erbjuds vi Guds frälsning, en rättfär­dighet vi tar emot i tro. Det nya livet är en befrielse till ett liv under den dyra nåden.

Livet jag fått som gåva av Gud skall inte levas inkrökt i mig själv – på egna villkor. Kal­lelsen följ mig, be­kräftad i mitt dop iKristus Jesus, innebär att ställa mig själv i livets tjänst – i tro under Guds nåd – i en befriande glädje som föder kärlek och kärlekens gärningar.

Nils Frykmansjöng med väckelsens folk ”Nu är jag nöjd och glader, nu kan jag andas ut, nu bor jag hos min fader, min träldomstid är slut, sen han mig lärde känna sitt eviga förbund i ordet den klippfasta grund. Jag fordom gick och tänkte på bättring, bön och tro, men det ej hjärtat skänkte hugsvavelse och ro. Nu tänker jag på Jesus , hur ömt han älskade mig.”

Evangelium är det glada – och samtidigt allvarliga – budskapet om att vi får vara Guds barn. Att bejaka Jesu ord följ mig– är att bli hans lärjunge. Det är att leva i befrielse, glädje och tacksamhet under nåden i ett av den helige Ande helgat liv.Det var detta som Nils Bolander så fint målade i sin dikt: ”En grå liten fågel brast ut i ett hejdlöst jubel, vild av lycka att få leva under öppen himmel och färgade skyn med en blodröd, pärlande drill… i motsats till honom som aldrig levde”

 

Annonser

Written by leifherngren

juli 7, 2018 den 19:17

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: